Alla katolikers apostoliska uppdrag

Kyrkan helgar oss, efter att vi har kommit in i hennes sköte genom dopet. Vi kan ta emot heliggörande nåd kort efter att vi fötts in i denna värld. Den enskildes tro, ja hela kyrkans tro, gynnar barnet genom den helige Andes verkan, som förenar kyrkan och förmedlar det goda från den ena till den andra⁴². Detta kyrkans övernaturliga moderskap, som den helige Ande ger henne, är något underbart. Den andliga pånyttfödelsen, som sker genom dopet, liknar på sätt och vis den kroppsliga födelsen: precis som barn i sin mors sköte inte ger sig själva näring, utan får näring av moderns näring, så får också små barn som inte har förnuft och som är som barn i sin mor, kyrkans sköte, frälsning genom kyrkans verksamhet och inte av egen kraft⁴³.

Han lyfter fram storheten i kyrkans prästerliga makt, som utgår direkt från Kristus. Kristus är källan till alla former av prästadöme: prästen enligt Mose lag var nämligen lik hans gestalt, medan den nya lagens präst verkar i Kristi person, enligt vad som sägs i 2 Kor 2:10: Ty det jag förlåter, om jag förlåter, det förlåter jag för er skull i Kristi person⁴⁴.

Den frälsande förmedlingen mellan Gud och människorna fortsätter i kyrkan genom vigningens sakrament, som gör en person förmögen att agera som Jesu Kristi tjänare för alla själar genom det insegel och den nåd som följer av detta. Att en person kan utföra en handling som en annan inte kan göra, beror inte på att han eller hon är godare, utan på den förvärvade makt som en person har och en annan inte har. Eftersom lekmannen inte får makten att konsekrera kan han därför inte utföra konsekrationen, oavsett hur god han är personligen⁴⁵.