Kyrkan är en enda

Kristus ropar till sin Fader: Så att de blir ett liksom vi är ett¹⁰, att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss¹¹. Denna uppmaning till enhet kommer ständigt från Jesu Kristi läppar, för varje rike som är splittrat kommer att bli ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå¹². En förkunnelse som omvandlas till en stark önskan: Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde¹³.

Vilka underbara nyanser Vår Herre använder när han talar om denna lära! Han använder många ord och bilder för att vi ska förstå den, så att denna lidelse för enhet ska förbli inristade i våra hjärtan. Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt ... Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra¹⁴.

Ser ni inte hur de som avlägsnar sig från kyrkan – trots att de ibland står i full blom – snart ändå torkar ut och får frukten förvandlad till krälande maskar. Älska den heliga, apostoliska, romerska kyrkan! Den enda! För som Cyprianus skriver, den som samlar någon annanstans, utanför kyrkan, skingrar Kristi kyrka¹⁵. Johannes Chrysostomos insisterar: Skilj dig inte från kyrkan. Ingenting är starkare än kyrkan. Kyrkan är ditt hopp, kyrkan är din hälsa och kyrkan är din tillflykt. Hon är högre än himlen och bredare än jorden; hon blir aldrig gammal, hennes styrka är evig¹⁶.

Att försvara kyrkans enhet innebär att leva nära förenad med Jesus Kristus, som är vår vinstock. Hur? Genom att öka vår trohet mot kyrkans eviga läroämbete: Petri efterträdare utlovades nämligen inte den heliga Ande för att de genom hans uppenbarelse skulle manifestera en ny lära, utan för att de med hans hjälp på ett heligt sätt skulle kunna bevara och troget förkunna den uppenbarelse som apostlarna har förmedlat, depositum fidei, trons skatt¹⁷. Genom att vörda kyrkan vår obefläckade moder och genom att älska påven i Rom kommer vi att bevara enheten.