Prästämbetets värdighet

Prästämbetet leder till att man tjänar Gud i ett tillstånd som i sig inte är bättre eller sämre än något annat: det är annorlunda. Men prästkallelsen bär på en värdighet och en storhet som ingenting på jorden överträffar. Den heliga Katarina av Siena lägger dessa ord i Jesu Kristi mun: Jag vill inte att den vördnad som bör visas för prästerna ska minska, eftersom den vördnad och respekt som visas dem inte är riktad till dem, utan till mig, i kraft av det blod som jag har gett dem att förvalta. Vore det inte för detta skulle ni visa dem samma vördnad som ni visar lekmän, och inte mer ... Ni får inte förolämpa dem: genom att förolämpa dem, förolämpar ni mig. Därför förbjuder jag det, och jag har fastställt att det inte är tillåtet att röra mina kristusar⁷.

Vissa är angelägna om att söka, som de säger, prästens identitet. Hur tydliga är inte dessa ord från helgonet från Siena! Vilken är prästens identitet? Kristi. Alla kristna kan och måste vara inte bara alter Christus utan ipse Christus, andra kristusar, Kristus själv! Men hos prästen gäller detta på ett mer direkt sätt, i kraft av sakramentet.