Prästen utövar två funktioner: den ena, huvudfunktionen, över Kristi sanna kropp, den andra, sekundära, över Kristi mystiska kropp. Den andra handlingen eller tjänsten är beroende av den första, men inte tvärtom¹⁹.

Därför är prästens viktigaste uppgift att hjälpa alla katoliker att närma sig det heliga offret med allt större renhet, ödmjukhet och vördnad. Om prästen anstränger sig i denna strävan kommer han inte att bli besviken, och han kommer inte heller att göra sina kristna medmänniskor besvikna.

I den heliga mässan ägnar vi oss åt tillbedjan, och uppfyller på så sätt kärleksfullt den skapades första plikt mot sin Skapare: Du skall tillbe Herren, din Gud, och endast honom skall du tjäna²⁰. Det handlar inte om en tjänares stela och ytliga tillbedjan, utan om den intima uppskattning och hörsamhet som utgör en sons ömma kärlek.

I den heliga mässan finner vi det perfekta tillfället att sona våra och alla människors synder. Med Paulus kan vi säga att vad som ännu fattas i Kristi lidanden, det lider vi i vårt eget kött²¹. Ingen vandrar ensam i världen, ingen bör anse sig vara oskyldig till åtminstone en del av den ondska som begås på jorden, en konsekvens av arvsynden och även av summan av många personliga synder. Låt oss älska offret, låt oss sträva efter att sona synden. Hur? Genom att i den heliga mässan förena oss med Kristus som är både präst och offer. Det kommer alltid att vara han som axlar den tunga bördan som människans otrohet innebär. Din och min otrohet.