Kyrkan är helig

Nu förstår vi bättre hur kyrkans enhet leder till helighet, och hur en av de viktigaste aspekterna av hennes helighet är den enhet som är centrerad i den treenige Gudens mysterium: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt¹⁹.

Helighet betyder egentligen inget annat än förening med Gud; ju större närhet till Herren, desto större helighet. Kristus har velat att kyrkan skall finnas, och det är han som har grundat den. Därmed uppfylls Faderns vilja; Sonens brud bistås av den helige Ande. Kyrkan är den heligaste Treenighetens verk; hon är helig och en moder, vår heliga moder kyrkan. Vi kan beundra det som vi skulle kunna kalla en ursprunglig fulländning i kyrkan och vi kan beundra en annan eskatologisk fulländning. Båda nämns av Paulus i Efesierbrevet: Kristus har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den för att helga den genom reningsbadet i vatten och genom dopordet. Ty han ville själv låta kyrkan träda fram till sig i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla; helig och felfri skulle den vara²⁰.

Kyrkans ursprungliga och konstituerande helighet kan döljas – men aldrig förstöras, eftersom den är oförgänglig: dödsrikets portar skall aldrig få makt över den²¹. Som jag sade kan den te sig dold för det mänskliga ögat under stunder av mer eller mindre kollektiv förblindelse. Men Petrus ger de kristna titeln gens sancta²², ett heligt

folk. Eftersom alla troende tillhör ett heligt folk har de fått denna kallelse till helighet och därför bör de motsvara nåden och eftersträva personlig helighet. Genom historien, och även idag, har det funnits så många katoliker som verkligen har helgat sig: unga och gamla, ensamstående och gifta, präster och lekmän, män och kvinnor.

Men det råkar vara så att den personliga heligheten hos så många av de troende – då och nu – inte gör så stort väsen av sig. Ofta känner vi inte igen heliga människor, de är vanliga och enkla och de lever och arbetar mitt ibland oss. Ur jordisk synpunkt så är synd och trolöshet mer framträdande, mer iögonfallande.